Du ska va president!
YES WE CAN! Förlåt, jag har blivit lite meddragen i valpsykosen. Jag är så jävla glad att Obama vann. Eller lättad är väl snarare en mer korrekt beskrivning. Men man vill ju gärna vara glad och inte ledsen så det är klart att man dras med i hysterin. Pest eller kolera? Nä, jag tror nog att Obama är bättre än kolera. Att han blev president i dag när äktenskapet mellan hans mamma och pappa var förbjudet i vissa delstater för typ 40 år sen - WOHO! Visst, Ku Klux Klan har utlovat raskrig vid Obama-seger. Men hur mycket krig blir det egentligen när man bara är en handfull töntar med örngott på huvudet och högafflar i händerna som gillar att sätta eld på korsade pinnar? 
(Ja men vad bra att ungarna har nåt att göra och inte drar omkring på stan och super...)
Det fanns dom som aldrig skulle kunna acceptera en svart president. Och jag såg en demokrat på TV som helt plötsligt bytte sida på grund av bensinpriset. "Jag röstar på den som lovar att borra efter mer olja" sa hon. Punkt. Då blev väl hennes republikanske man glad kan man tro. "Vad ska vi göra? Borra efter olja! När när när? Nu nu nu!" Typ. Men McCain förlorade. Folk lät sig inte skrämmas av mellannamnet Hussein och påstådda kopplingar till "terrorister" (Öh, McCain är väl kompis med terroristen George Bush?). Berättelsen om Den Amerikanska drömmen vägde visst högre än Berättelsen om krigshjälten. Hur mycket hjälte man nu är när man härjar runt och skjuter kommunister för den goda sakens skull... Och det spelar ingen roll om man är ytterst skeptisk till parlamentarismen, man blir ändå helt tårögd av att folk köar i flera timmar för att få rösta och att valdeltagandet slår rekord. Det är väl ingen som kan vara glad över stora lager av befolkningen är passiviserade och låter bli att registrera sig för röstning (Eller jo, så klart dom kandidater som inte är populära för fattiga och svarta, dom jublar väl).
Och här i Sverige gratuleras Obama av alla partiledare från höger till vänster. Det är så underligt att det som är helt självklart i Sverige typ ses som farliga kommunistidéer i USA. Att kalla Obama för socialist är väl en ren förolämpning... Mot socialisterna, ha ha. Nån borgare sa att det är bra att det nog blir lättare att vara USA-vän i Sverige nu. Jaha? Tro fan att det blir det om ens kompis inte bombar andra länder sönder och samman i ren paranoia och vinstintresse. "Jag känner det goda och det onda" sa McCain. "Jag vet hur man samarbetar med dem som vill samarbeta med oss för en friare och bättre värld". Och bomba skiten ur dom som inte gör det? Vilka var dom där samarbetsparterna han talade om? Kanske det frihetsälskande Saudiarabien. Landet som är en väldigt god kandidat till utmärkelsen "ondskans axelmakt", vars regim inte är nåt annat än gamla islamistiska stråtrövare som blev erkända av USA för att dom skulle få köpa deras olja. Det är en självklarhet - vem som är ond och god, vem som är terrorist, vem som är nästa mål i "frihetskampen", det beror ju bara på egenintresse. Vi borde resa oss som en kvinna och vråla JÄVLA HYCKLARE!
(Kolla vad bra terroristsvinen har det - dom får ju till och med ha husdjur!)
Jag drömmer om ett USA jag slipper "hata". Notera situationstecknen. Det finns små äckliga konservativa ledarskribenter som inte ens fattar poängen med att vara förbannad på USA. Som om det handlade om nåt slags fobi. Herregud... USA är ett jävla U-land på många områden. Hälsan är det sisådär med, barnadödligheten är hög, utan sjukförsäkring är du körd och även med, självrisken är på 9000 dollar och försäkringsbolagens själva uppgift är att blåsa en. Fängelseindustrin är enorm, även barn döms till dödsstraff, tortyr mot krigsfångar (kallade "illegala kombattanter" numera för att slippa Genevekonventionen på nåt vänster...) har blivit legaliserat genom att helt enkelt vränga lagarna och skita i internationella överenskommelser. Facken är så gott som krossade. Folk jobbar för skitlön och behöver flera jobb för att överleva. Diktatur eller demokrati är skit samma, man stöder dom som gynnar ens intressen. En förebild? Men USA är bra på många sätt. Dom har till exempel jordnötssmör. Och faktum är att majoriteten av befolkningen är liberaler (fina liberaler, inte snuskliberaler). Dom gillar fina socialliberala värderingar och har inte så stora problem med bögeriet heller... Nu svamlar jag.
På tal om SNUSKLIBERALER - von Holstein skrev i dag en som vanligt ytlig hyllning till företagsamma filippinare som åker tvärs över jordklotet för att jobba som hembiträden. Inte ett ord om vad man kan göra för att förbättra situationen för dom så att dom slipper överge sina barn. Men det är klart, lite mer multinationella företag och tillväxt löser väl det också, bara ekonomin växer växer alla. Och så lite romantiserande av dom som är fattiga men njuter av sitt enkla liv (och sjunger karaoke på den lokala baren). Ha ha, lätt att skriva det när man är svinrik. Det blir ju parodi av det hela. Men människan är ju en levande parodi. På sig själv! Han talade också om "fackens förtryck". Vete fan vad han menar. Jag kan inte komma på nåt fackligt förtryck på rak arm (förutom att mitt LS är satt i karantän, men det är ju fackets centralorganisation i egenskap av arbetsgivare som har satt igång cirkusen) däremot kan jag berätta sisådär fem miljarder historier om förtryck mot anställda på såväl stora, medelstora och små företag. Och så går MUF:are och stödäter på Josefina när restaurangen är försatt i facklig blockad. Ursäkta, hur tänker ni då? Visst, ni kan ogilla blockader om ni vill. Men med det där äckliga beteendet visar ni bara ert stöd för att chefen inte ger sina anställda anställningsbevis, löneavier, OB-tillägg, semesterersättning... Ni vet, såna där småsaker. Huvudsaken är ju att man har ett jobb att gå till, ey?
Och som om det inte vore nog med dumma MUF:are kan man råka ut för Farbror Blå och bli lite allmänt pepparsprayad och brutalt behandlad. Efter Ådalen 31 kom man fram till att polisen ska förhålla sig neutral i fackliga konflikter. Men, det verkar dom visst ha glömt bort, det var ju så sjukt länge sen... No donuts for you!
