Det här verkar vara rena jävla anarkin...

 

Nu är jag lycklig igen. I stället för att kräkas på vardagen så har jag det soft. Var och sotade monstret IRIS i Järna, jag låg där dubbelvikt inne i pannan, borstade bort sjuka mängder aska medan jag sjöng på Rebel Girl med Bikini Kill. Engångsoverall, gasmask, mössa och massor med silvertejp. När det blev lunch lyckades jag knappt ta mig loss från silvertejpen. Fan då. Att min livsglädje är helt beroende av piller gör mig inget, det finns värre saker att vara beroende av. Som bekräftelse till exempel. Eller hög lön, ha ha ha! Fast en sak som förmörkar min himmel är det mobila bredbandet. Det vill säga det DEBILA JÄVLA BREDBANDET. Det är ett skämt. Jag orkar inte prata om det, ha ha. 

 

Jag lyckades uppföra mig på firmafesten, jag blev inte full av sprit, dock full av mat. Kände mig som en stor fet gris, vilket är själva poängen med julen. Eller midvinterblot som det också kallas. Chefernas chef tvingade oss att lösa julrebusar och jag vann fan ingenting. Jag gick och la mig i pausen av den mediokra julshowen som innehöll tjejer i glittriga tomteluvor och en Elvisimitatör. Nu vill jag inte vara elitistisk, men... Ja men herregud! För övrigt hade hotellpersonalen planterat ut godis på rummen, som man fick betala för. Det gick så klart inte att låta bli. Elakt! Det fick bli jag som fick köra hem nästa dag av uppenbara skäl. Lill-Stefan ville köpa öl och Stor-Stefan hotade med att köra upp radion i öronen på honom om han inte sänkte, varpå han kontrade med "Punk's not dead för fan!". "Men håll käft din jävla kukunge!" Det var skoj, men liiite svårt att koncentrera sig på körningen. 

 

Sen gick jag på fackmöte och fortsatte gratisätandet. Jag gillar att äta gratis! I alla fall har Huddinge LS blivit uteslutet ur SAC. SAC bröt mot LAS, en medlem stämde dom efter att ha försökt diskutera saken, varpå dom svarade med att kräva att personen uteslöts, annars skulle vi bli utkickade allihop. Och eftersom folk var solidariska är vi numera fredlösa. Eller nåt... Det är väldigt sjukt alltihop. Dom kan inte acceptera att bli stämda, trots att dom faktiskt är arbetsgivare som har brutit mot lagen. Dom tycker väl att eftersom dom är "goda" får man inte protestera mot dom. Men om inte arbetsrätten ska gälla för dom som jobbar för facket, vem FAN ska den då gälla? Äckligt maktutövande är vad det är, inte alls särskilt frihetligt. Så dom kan dra åt helvete. We're crazy, wild-eyed, big-bottomed anarchists! Jag fattar inte ens varför det finns en centralorganisation. Jag tycker vi går ur allihopa, då har dom ingen att styra över. Ho ho! 

 

I lördags var det en manifestation för det nerbrända Cyklopen. Men ännu mer för det framtida Cyklopen som kommer att byggas. Lika lite som man kan spränga en social relation, lika lite kan man bränna upp en dröm. Det var svinkallt och jag var inte så pepp, men sen träffade jag Rikard och när tåget gick iväg började dom spela Ebba Grön. WOA! "Vi ville bara ha ett plejs för såna som oss... Men det finns ju diskotek och sånt, det finns massor av annan skit! Där kan vi sluta tänka så får dom som dom vill!" Ja jävlar i min låda. När vi kom fram blev det soppkök och vegansockerkaka, och Stefan Sundström spelade Pervers Politiker och annat gött. Gjorde upp en eld så att vi slapp frysa, stod där länge i mörkret och snackade. Fan, det var så fint alltihop. 

 

Sen var det fest på 44:an, jag hade skittråkigt på vägen dit och sen var det kö, träffade Dante men tappade bort honom och jag fick inte upp min öl för den där jävla fjongen på burken gick av. "FAAAAN!" ropade jag för nu var råttet mågat. Men personalen hjälpte mig och jag fick dessutom en öl till av en fullständig främling, och sen spelade Ska 'n' ska. Fy fan, jag undrar om jag nånsin varit så lycklig. Topp tio i alla fall. Vi kunde lika gärna ha befunnit oss i Sydamerika. Minus dödsskvadronerna. En tjej bjöd upp mig till livsfarlig bugg. Det var total jävla glädje och tokdans. Så kan det gå om tromboner är inblandade. Sen hittade jag några punkare bakom en container. Det var en helt underbar fest. Och dom måste ha fått in scheissemycket pengar. Sen gick jag vilse på nåt obegripligt vis. Hamnade på Ringvägen och tog en taxi. Ett jävla as försökte tafsa på mig hela vägen på nattbussen. Jag önskar att jag hade tillgripit våld, fast att vara dryg är inte så illa det heller. Vad fan är det för fel på folk som tafsar på en, säger förlåt och sen försöker igen? Som om det vore ett jävla misstag som dom inte rådde för. Egentligen betyder deras förlåt bara "fan också att hon sa nej, men jag försöker blidka henne så kanske jag får en chans till om jag inte ger upp". Man borde skjuta dom med raketgevär och förgiftade paraplyspetsar och elda upp deras aska och sprida ut på osandade vägar om vintern... 

 

Nu börjar jag känna mig lite grinig. Jag kanske är kär. Nej, det är jag ta mig fan inte, men jag har sett ut en person som jag borde bli kär i. Stackarn vet ingenting. Fast det är nog bara en dum jävla idé som jag har kokat ihop i brist på bättre. Han ser i alla fall hyfsat kramgo ut. Ska det vara så jävla svårt att få en kram i det här jävla landet? Nä, då måste man ägna sig åt snusk och gemensam heminredning och en massa jävla SKIT! Och dom som inte är intresserade av heterofascism och inredningsmagasin vill ändå bara knulla. Jag menar, annars hade det väl funnits kramkompisar och inte bara knullkompisar? Men för fan, skaffa en katt i stället. 


It's not class or ideology, colour or roots...

The only thing that unites us is Dr Martens boots! Nu har jag skaffat ett par lätt begagnade, tusen spänn billigare än nya. Jag var bara tvungen att säga det. A bargain, I TELL YOU! Efter en dag fick jag oerhörda smärtor i fötterna. Kanske om man slår på dom med en slägga så blir dom mjuka och fina?


Livet är fullt av sjukt irriterande saker. Till exempel folk som... 1. Snackar skit om invandrare hela dagarna (eller "dom där jalla"). 2. Berättar fräckisar. 3. Sitter och mumlar för sig själva. 4. Rycker saker ur händerna på en om det tar mer än två sekunder för en att göra nånting. 5. Är halvsenila. 6. Frågar om ens gamla häst blev hamburgare när den dog. 7. Tjatar om bensinpriset. 8. Agerar besserwisser fast dom inte alls vet bättre trots lång och gedigen erfarenhet. 9. Använder ordet "klämmigt". 10. Har en osund relation till sin dammsugare.


Om dessa beteenden dessutom finns samlade i en och samma person kan det ju hända att man blir lite irriterad. Eller rättare sagt skogstokig. Då är det skönt att veta att man inte är ensam. Att alla andra också vill slå personen i fråga på käften ibland. Skönt att få veta att det inte bara är ens egen hjärna som har problem med signalsubstanserna, att man faktiskt inte överreagerar. Och då kan man liksom slappna av och ta det för vad det är.


Nu har jag äntligen fått komma ut på landet och jobba. Då får man åka över dom fria vidderna i stället för att hatta runt mellan villor inne i stan. Överallt finns fina sjöar och gulliga hästar och hundar och en och annan katt. Och gamla fattiga tanter som sitter hemma och pimplar vin för att glömma att dom inte har några pengar till bensin... Det jobbiga är att man får käka lunch på pizzerian i Gnesta. Malin sa åt mig att om jag ska kunna jobba som en karl måste jag äta som en karl. Hm... Snabbmat fyller ens själ med ett oerhört mörker. Det slutar med att ens blodkärl ser ut som McDonald's ventilationskanaler inuti.


Jag var på 44:an när Anton spelade med The Mudders, men när jag stod där och dansade somnade plötsligt ena benet, armen och huvudet kändes också konstiga och jag mådde lite illa. Blev övertygad om att jag hade fått en stroke och skulle bli förlamad i halva kroppen eller dö. Men ska man dö ska man dö dansande! Och nån jävel från syndikalisterna satt och sålde julkort med Karl Marx och RAF. Men orka... Jag är ju syndikalist, jag vill inte vara kompis med nån som är kåt på Baader-Meinhof. Sanningen om en människa sitter i hjärtat, inte i bokstavskombinationer. Jag rotade i datorn häromdagen och hittade den här grejen som jag och John skrev en gång i tiden för att fördriva tiden på kommunal ungdomspraktik:


A: Jaha, då börjar vi väl med mötet då.

B: Först på dagordningen - kapitalismens avskaffande.

C: Ja, jag tycker att vi ska göra revolution.

D: Just det. Jag anser att vi i Dum Vänster har i uppgift att gå i spetsen för denna revolution.

A: Precis. Jag tycker att gatsten funkar bra.

C: Absolut. Och bensinbomber.

B: OK. Men sen då? Efter revolutionen? Ska vi anse att författare ska räknas som ett yrke i framtiden?

D: Det tycker inte jag. Man måste jobba i Fabriken också.

A: OK, nästa punkt.

B: Nej, vänta lite! Nu tycker jag att du var sexistisk. Vadå MAN måste jobba i fabriken? Vi kvinnor då?

D: Lugna ner dig nu va!

B: Det tänker jag inte alls göra. Det är faktiskt jag som är förtrycksobservatör på det här mötet! Det är min uppgift att påpeka att ditt språkbruk är sexistiskt!

A: NÄSTA PUNKT! Religionens avskaffande.

B: Jag anser att Gud är en produkt av det patriarkala samhället.

C: Jag anser att Gud är en produkt av det patriarkala samhället.

B: Det där var en härskarteknik! Du sa det jag skulle säga fast jag sa det först! SEXISTISKA SVIN!

A: Äh, lägg av nu. Religion är opium för folket. När revolutionen har segrat och alla kan få så mycket prylar dom vill kommer ingen att behöva Gud längre.

C: Men hallå, Bill Gates tror ju på Gud.

D: Ja, men det är bara för att han inte har fyllt tomrummet i sitt liv med socialism.

A: Men hur ska vi avskaffa religionen då? Gud finns ju inte, hur ska vi kunna avskaffa honom då?

B: Genom revolution.

C: JA!

A: Och så till nästa veckas aktioner. På onsdag ska vi ut och spöa nazister, och på torsdag ska vi ha bokbål. Vilka böcker ska vi bränna?

D: Dostojevskijs samlade verk!

A: Och Bibeln!

C: JOHAN NORBERG!

B: Han ser ju ut som en jävla bög!

D: Får hon säga så? Hon är ju förtrycksobservatör?

B: Det ska väl du skita i, jävla jude!

A: Lägg av nu! Fler förslag? Själv tycker jag att vi ska bränna Siddhartha av Hermann Hesse. Det är opium för folket!

D: Ja, just det! Förresten var han nazist! Det hörs ju på namnet!

B: Var inte han bror till den där Rudolf Hess?

A: Jo. Men hörni, kan vi inte säga så att vi bränner allt utom Marx?

C: Marx, hade inte han några bröder?

D: Jo... Var han inte jude också?

B: Nej, det var han väl ändå inte! Inte för att jag har nåt emot judar alltså, men fy fan...

A: Nej, nu är det dags att avsluta mötet med vår trosbekännelse. Det finns ingen Gud, och Marx är hans profet.  


Jag var på möte med Klimax förra helgen, efter tre timmars demokrati höll jag på att börja tugga på mina strumpor. Men det är bara för att jag är så jävla dampig, jag står inte ut med att sitta stilla så länge. Sen fick man i alla fall käka linssoppa och dricka öl i stället. Jag började häva ur mig saker i stil med "Djur måste ju ha en ägare, precis som barn!" "Fan, ibland längtar man efter Martin Luther!" "Den där jävla Richard Dawkins har väl inte sett en kompis ruttna i realtid" "Det är väl nice att bli lite förnedrad ibland" "Min syster festar med moderater!" "Det är väl bättre att vara beroende av staten än sin man, staten behöver man ju inte knulla med för att få pengar" "Jag måste närverka med mina arbetskamrater" och "DET FINNS STALINISTER DÄR UTE!". Kort sagt var det en lyckad kväll. Förutom att vi nåddes av beskedet att Cyklopen hade brunnit ner, det anarkistiska kulturhuset. Sen försökte dom mörda en syndikalistfamilj också. Jävla nazisvin. Hoppas ni inte får några julklappar!


RSS 2.0